K R A S C H
Jag tror inte riktigt det gått in i mitt huvud än att jag faktiskt bor här. Jag är fortfarande på semester liksom. när mor och far rensar i garderober där hemma och jag inser att när jag tänker att jag ska "åka hem" i jul är det bara i 8 dagar sen ska jag tillbaka till det jag borde kalla hem. Missuppfatta mig rätt - jag stortrivs kanske 90% av tiden här, men det finns självklart några procentenheter som flyttat hemifrån och inte riktigt förstått det. Därför kan vissa dagar när dygnet vänts uppochned och man glömt att man kan laga mat och praktiken pressar en lite vara rent utsagt förjävliga. Igår var en sån dag. Jag steg upp klockan 19 på kvällen. Men kvällen blev desto bättre med utan tvekan den godaste maten jag ätit i Paris, som sedan kostade därefter. Le stella heter restaurangen och ligger farligt nära hem. Som konsekvens av gårdagens krasch har jag idag bestämt mig för att: 1. köpa en kalender och bli bättre på att styra upp min vardag 2. Ta tag i träningen på riktigt, fortsätta imitt såkallade baguetteförbud (det går egentligen bara ut på att inte äta baguette till middag varje dag).
Räddningen igår var också de X antal skype-sessions jag behövde så mycket med alla där hemma. NI mina vänner gör så mycket och är så stor del av min parisupplevelse fast att ni inte satt er fot i Paris med mig.
Idag är med andra ord en ny dag och jag ska ta tag i detta. Jag måste ha en vardag i Paris som jag trivs med, det håller inte att jag har en vardag jag klarar mig på. Det är första gången i mitt liv (utom sommarjobb) som jag jobbar fulltid och det känns såklart. Jag säger ju ständigt hur mycket jag saknar att plugga. Det håller inte heller med en vardag där jag äter baguette och ost varje dag, WOW känslan av att jag bor i Paris har liksom lagt sig och nu måste jag hitta rätt. Även om varje gång eiffeltornet blinkar känns det som man faller på nytt för denna vackra stad, så blinkar det bara några få av dygnets timmar och resten måste jag också klara av. Låter knäppt men ni förstår nog vad jag menar. Summa summarum ska jag nu stiga upp ur sängen, äta lite frukost with em roomies och sen dra på gympaskorna och lyssna på en fredagspodd promenerandes i bologne. Lite löjlgt tacksam för den skogen. Sen brunch med jobbet och middag med johanni. Det blir bra detta.
Idag är med andra ord en ny dag och jag ska ta tag i detta. Jag måste ha en vardag i Paris som jag trivs med, det håller inte att jag har en vardag jag klarar mig på. Det är första gången i mitt liv (utom sommarjobb) som jag jobbar fulltid och det känns såklart. Jag säger ju ständigt hur mycket jag saknar att plugga. Det håller inte heller med en vardag där jag äter baguette och ost varje dag, WOW känslan av att jag bor i Paris har liksom lagt sig och nu måste jag hitta rätt. Även om varje gång eiffeltornet blinkar känns det som man faller på nytt för denna vackra stad, så blinkar det bara några få av dygnets timmar och resten måste jag också klara av. Låter knäppt men ni förstår nog vad jag menar. Summa summarum ska jag nu stiga upp ur sängen, äta lite frukost with em roomies och sen dra på gympaskorna och lyssna på en fredagspodd promenerandes i bologne. Lite löjlgt tacksam för den skogen. Sen brunch med jobbet och middag med johanni. Det blir bra detta.
skriven
Du är den bästa och starkaste jag vet! Klart det blir bra?! Du är så himla cool - jag önskar att jag var lika häftig som alltid kastade mig helhjärtat in i saker trots panne. Världens största inspiration är vad du är om du frågar mig. Jag vet att det är lätt att fastna i det och inte se annat än press eller krav, men glöm inte att ta ett steg tillbaka och se det stora hela, att du faktiskt flyttat till Paris? Helt själv? Och jobbar där? Det är redigt häftigt om du frågar mig. Du kan klara allt du vill babyyyy! Saknar dig SÅ dock.